VAXBLEKAREGÅRDEN – HOTELLET MED ANOR FRÅN 1600-TALET

Eksjö är den moderna myllrande småstadsidyllen med gamla anor. Staden fick sina stadsrättigheter redan i början av 1400-talet. Gamla stan med sina byggnadsminnen anses i dag vara ett av landets bästa exempel på en bevarad sammanhållen trästad och har tilldelats ett av de internationellt högt ansedda Europa Nostra-diplomen.

VAXBLEKAREGÅRDEN GENOM TIDERNA

På Vaxblekaregården bor genom tiderna flera hantverkare. En broderska köpte Vaxblekaregården 1685. Hon broderade mässhakar till kyrkorna och blev framstående i staden eftersom hon tjänar mycket pengar. Kanske är det också hon som lät uppföra säteritaket, den lilla kupolen på taket, för att markera sitt välstånd. Säteritaken byggs som små lusthus dit godsherren kan gå för att se ut över sina ägor.

Under 1700-talet fanns en smedja i Vaxblekaregårdens södra del, den närmast kyrkan. Efter en brand i smedjan blir det förbjudet att lysa sig mellan gårdarna med öppen eld mellan kl 21.00-04.00. Stadsvakter patrullerade staden nattetid och de ropade med jämna mellanrum, precis som i Robin Hood, ”Klockan är 10, inget brinner, allt är väl”.

År 1834 grundar den förmögne handelsmannen Johan Lindblad ett vaxblekeri på gården. På hösten köper han bivax av bönder runt Eksjö eller importerar från Tyskland. Bivaxet valsas ut till flak och under våren och sommaren får det flyta i stora vattenkar ute på gården för att blekas av solljuset. Av vaxet gjorde man vita kyrkoljus men också juveler, dockhuvuden och medaljer. Kommersen blomstrar eftersom Eksjös vaxblekeri är det enda utanför Stockholm vid den här tiden.

I början av 1900-talet övertogs gården av Fredrik Pettersson som drev bageri på gården. Hans son Karl-Axel Pettersson kom sedermera att överta Vaxblekaregården 1936.

Det var Christer Larsson och hans fru som tog Vaxblekaregården in i 2000-talet genom att låta bygga om gården till hotell. Idag drivs verksamheten av vinmakaren, restauratören och hotellägaren Jonas Persson.